Anta att du lever på gränsen till ruin, som jag. Anta också att du faktiskt får ett jobb under några månader, låt oss säga fr.o.m. januari t.o.m. juni. Lönen är givetvis pissig, 15.000 i månaden. Men vafan, it beats socialhjälp i alla fall, och man kan gotta sig i att få vara en normal människa ett tag.
Man anmäler till försäkringskassan: ”Hey! Jag har fått jobb ett halvår. Kommer således att tjäna 90.000 spänn i år!”. ”Najs” säger FK. ”Då får du 2.200:- per månad i bostadsbidrag av oss”.
Men i juni bestämmer sig arbetsgivaren att förlänga anställningen. Ett halvår till! Wow! Klart man blir glad! Så man ringer FK igen: ”Tjaba! Har fått förlängd anställning! Årsinkomsten kommer alltså att bli dubbelt så hög, hela 180.000! Schysst, eller hur!!!”
”Yes” säger FK. ”Det betyder att du inte längre ska få bostadsbidrag alls. Och du ska betala tillbaka pengarna du redan fått. Hej då!”
Ooops. Det betyder alltså att jag plötsligt inte bara får 2.200:- mindre/månad eftersom bostadsbidraget försvinner. Jag ska dessutom betala in samma summa. Snipp snapp snut, så fick jag 4.400:- mindre per månad att leva på och hamnar således en bra bit under gränsen som kommunen har för socialhjälp. Så då får man väl vända sig dit igen då.
Men socialen bryr sig tyvärr inte ett skit om mina skulder till FK. Hos dom får man ingen hjälp alls. Det fina jobbet som skulle ge mig en något drägligare tillvaro har således förvandlat livet till ett ännu större helvete än vad det var innan.
Och nu kommer knorren: Det var kommunen som var min arbetsgivare. Hade dom gett mig 12 månaders jobb direkt, så hade situationen aldrig uppkommit. Men eftersom dom klappar sig själva på axeln över hur fiffiga dom är, så gav dom 6 månader för att kunna kringgå anställningslagarna. Trots att dom alltså hade för avsikt att anställa mig 12 månader redan från start. Om sen den anställde, dvs jag, hamnar i en totalt ohållbar situation där jag varken kommer att kunna betala min hyra eller köpa mat för dagen – det skiter väl både politiker och byråkrater i.
Lyckades faktiskt få ett möte med socialnämndens ordförande om detta. När han fick klart för sig att kommunen, genom sin smartness, sannolikt förvandlar mig till uteliggare blev han som en fiollåda i ansiktet. Han hade ju ingen aaaaning om att det kunde gå så. Fanastiskt. Det hade tagit mig ungefär 15 sekunder att räkna ut, men den samlade intelligensen hos socialnämndens ledamöter klarade inte av det alls.
Så som blivande uteliggare får man väl vara glad att SMHI förutspår en ganska mild vinter.
FRÅN VÄLFÄRDEN
Prenumerera på nya inlägg